”Rensa upp i Facebook”

Jag satt mig på bussen och tog fram tidningen Metro som många andra gör. Det finns alltid något nyttigt i Metro tidningen.
Jag fastnade vid en artikel som Viktor Barthkron, frilansande skribent och redaktör skrev:
”Folk beter sig som får”. Vad menar han tänkte jag? Ju mer jag fördjupade mig i artikeln desto mer insåg jag sannigen i det han skrev. Bättre skulle jag själv inte kunna utrycka det . Det är just det folk gör.
Folk säljer och köper varandra, skickar triviala meddelanden, idiotiska quizz, bjuder till tramsspel, skickar låtsaskramar mm på Facebook.
Jag själv tar nu bort alla idiotiska quizz som folk skickar till mig. Jag skickar inga sådana till andra.
”Saker som i det vanliga(fysiska) livet skulle klassa förövaren som en ohyfsad tölp, alternativt få personen inburad för förargelseväckande beteende, har blivit regel snarare än undantag. Fullt normala människor beter sig helt enkelt som får.” skriver Viktor Barthkron vidare i sin artikel.
Jag själv slutade med dessa tramsigheter för länge sedan. Jag insåg rätt tidigt meningen och potentialen med Facebook. En fantastisk mötesplats för att träffa släkt, bekanta, gamla och nya vänner. Byta minnen, dela tankar.
Det är på tiden att var och en av oss som använder Facebook ställer oss denna fråga. Vad vill vi få ut av Facebook? Vad är syftet med vår närvaro där? Vad är anledningen till att vi är där överhuvudtaget?
Skall vi fortsätta tramsa på Facebook tills det blir helt förstört? Eller skall vi börja ”rensa i Facebook”?
Viktor Barthkron skrev vidare i sin artikel ”Det vore onekligen synd om en så praktisk plattform för gamla och nya vänner till slut sjönk under det berg av skit som alltför engagerade medlemmar vräker ur sig varje dag.”
Jag håller med. Det är på tiden att vi slutar bete oss som idioter och börjar umgås som medvetna, kloka och sansade människor. Vi lever i två världar i dag, den virtuella och den materiella, parallella världar som går hand i hand och som lever genom varandra. En komplexitet som har blivit vårt sätt att leva. Släpper vi loss galenskapen hos oss när vi är på nätet men kan kontrollera den när vi är i den verkliga världen? Är vi alla psykopater och idioter på deltid?
Nikos Kazantzakis sade; en person behöver lite galenskap, annars vågar han aldrig släppa taget och bli fri men William Shakespeare tillägger att det skall finnas logik i galenskapen.
Det mest intressanta hos oss människor är vår egen identitet.
Låt oss utnyttja det bästa av den när vi är bland släkt, bekanta, gamla och nya vänner. Även när vi är på Facebook.

Patricia L. Mellin

Mitt Skrivande

Mitt kaotiska liv har tagit mycket av min tid och min kraft. Även mitt skrivande har fått lida. Det är också en av förklaringarna varför jag inte har skrivit på min blogg på ett tag.

Jag har känt en saknad, behovet att skriva ner mina tankar. Att skriva är viktigt för mig, det är min drivkraft.

Nu har jag börjat skriva igen. Jag känner mig levande.

Se upp

Man har lärt mig att se upp
Man har lärt mig att se upp för
naturens förändringar
människans kraft
en förblindande skönhet
en kväljande fulhet
beundran av en man
blicken av en kvinna.
Man har lärt mig att se upp för
en utsträckt hand
skuggan av ett leende
en hemlighet sagd i förtroende
ett löfte gjort.
Man har lärt mig att se upp för
mina näras känslor
mina vänners handlingar
mina drömmar, min strävan
Man har lärt mig att se upp för mig själv
Säg något som jag inte harlärt mig att se upp för?

Text: Patricia

Rädsla

Hennes kropp bär hans spår
Han är i hela henne själv
Hon fryser, hon fryser alltid
Hela hennes själ darrar
Hon är rädd för närvaron
Hon fruktar framtiden
Varför hon? Varför han?
Fånge av sina drömmar
sina fantasier, sina minnen
Hon tänker, hon funderar
Hon tänker, hon funderar
Varför nu, varför inte förr?
Hon blundar, han är överallt
Blandat i alla hennes drömmar
alla hennes saker
Hon somnar, hon vaknar
Han är där i hennes hjärna
i hennes hjärta i hennes kropp.
Hennes kropp bär hans spår
Han är i hela henne själv i hela
hennes jag, det känns
Han har trängt sig in i henne
i hennes innersta inne
Han förföljer henne
Han är hennes skugga
Han är hon
Hon skriker av vrede, av raseri
Hon skriker av kraftlöshet, av modlöshet
Hon fryser, hon fryser alltid
Hon är rädd.

Text: Patricia

Tårar

Oförglömliga minnen
Gripbara minnen
Tårar av sorgtårar av ångest,
tårar av förtvilat hopp
hänryckande tårar
bad av tårar
Oförglömliga minnen
gripbara minnenmjuka,
bittra minnen
Evig kortvarig glädje.

Text: Patricia

Om Du vore min...

Jag älskar Dig med passion, lust och begär…
Jag älskar Dig för att Du är Du.
Är det för mycket begärt att önska att Du var min?
Om Du vore min…
Du dök upp i mitt liv och tog mig med storm.
Du dök upp när jag mest behövde Dig.
Gudarna måste har skickat Dig.
När jag tittar in i Dina blåa ögon ser jag havets djup.
När jag tar mina fingrar i Ditt gråa hår ser jag livets spår.
När jag lutar mig mot Dina bröst hör jag Ditt hjärta slår,
då önskar jag att Du var min.
Om Du vore min…
När vi skrattar tillsammans,
När vi håller i varann,
När våra kroppar möts,önskar jag att Du var min.
Om Du vore min..
Jag har älskat många gånger men det jag känner för Dig
kan bara reflektera all den värme Du ger mig.
Jag älskar Dig med passion, lust och begär…
Jag älskar Dig för att Du är Du.
Är det för mycket begärt att önska att Du var min?
Om Du vore min ..

Text: Patricia (från 1999)

Havet

När jag tittar på havet får jag en känsla av överväldighet.
Den storhet, skönhet och rikedom som havet har,

ger en annan dimension av min verklighet,

en upplevelse i nuet och i livet.

Jag får ro och slipper en stund tänka på alla problem och bekymmer.

Jag får tid att tänka och läka mina sår.

Jag får energi och livskraft.

Mina tankar blir ord.

Jag får tröst.

Text och bild: Patricia